När ska detta sluta???

2008-08-10 @ 18:59:07

Vi va på akuten för 2 timmar sen för Alexander är värre än någonsin! Han skriker som en galning så fort man ska lägga han i sin säng och ingenting hjälper!! Har testat ALLT! Tagit upp han en stund och sen lagt han igen, gett han saker att leka med tills han somnar, gett han nappen (inte ens den duger), snutten duger inte heller, en flaska ersättning duger ett tag men eftersom han inte är hungrig så vill han inte ha efter en stund, testat lägga honom bredvid mig i våran säng, testat stå bredvid sängen och smeka honom... ja man kan väl säga att jag testat ALLT! INGENTING hjälper! Så vi började misstänka att det kanske va en öroninflammation han hade åkte på och ringde en sköterska på sjukhuset. Hon tyckte vi skulle komma in och kolla upp det.. Men det va ingenting. Han va bara förkyld och dom sa att det va ett virus. Så inget att göra åt det! Men det här skrikeriet kom ju för en vecka sen och förkylningen igår..

Vet inte vad jag ska göra!! Håller på att bryta ihop!! Och längtar nästan varje morgon till han somnar för natten igen!
Det har ALDRIG varit några problem att lägga honom innan! Han har alltid legat tyst och stilla i sin säng tills han somnat. Och när han vaknat har han alltid varit glad och låg och pratade, han va bara grinig om han ville sova mera och då räckte nappen. VARFÖR DENNA DRAMATISKA FÖRÄNDRING???

Detta är så otroligt jobbigt så det finns inte!!

Läste detta på en sida på nätet:

"Kinkperioden kan börja vid omkring 23 veckors ålder och vara upp till fyra veckor. Typiskt kinkbeteende är till xempel att ditt barn sover dåligt och verkar ha mardrömmar, är blyg för främlingar, har tappat aptiten, vill oftare ha sin "snutte" och vill inte att du byter blöja eller kläder på henne.

Nu händer det mycket - barnet börjar se och förstå alla slags relationer. Hon ser att det finns ett fysiskt avstånd mellan saker och mellan människor. Det första som barn brukar märka och reagera på är avståndet mellan sig själv och föräldrarna. Det kan vara skrämmande att inse att mamma och pappa göra detta avstånd lite för långt, och att man inte kan påverka det själv."

Det här började exakt när han va 23 veckor!! Så det är säkert en fas, men att den ska hålla på i upp till 4 veckor?!?!?!? Hur fan ska man klara av det???


Finns det någon människa där ute som har ett superduper tips HUR JAG SKA GÖRA MED HONOM????

Andras kommentarer
Sofi

Har tyvärr inget tips men Elis var precis likadan runt 6 månader, och hade förkylning samtidigt och kräktes över allt och alla hela tiden på grund av allt slem i halsen. Inte kul alls.. Det höll på i ungefär en vecka sen lugnade det ner sig. Men jag har läst att allt mellan 1 och 6 veckor är vanligt att det håller i sig. Det är bara att hålla ut!



Angående hans lilla näsa så körde vi med renässans spray för att rensa lite. Och alltid näsdroppar ca 20 minuter innan sovdags för då gick det bättre, det var inte lika täppt och jobbigt då. Och såklart pallra upp huvudänden på spjälsängen så mycket det bara går.



Håller tummarna för att han mår bättre snart och inte är så orolig och kinkig längre. HÅLL UT! Det blir bättre!

2008-08-10 @ 19:59:03
URL: http://sofin.wordpress.com/
Therese

Okej. I kväll va det inga alls problem (läs senaste inlägget)!



Gällande näsan så kör vi med bröstmjölk :P Jag har lite kvar i frysen just för såna här tillfällen då det gör under! Testade det sist han va snorig och det försvann riktigt snabbt! Det va BVC sköterskan som tipsade mig om det! Tyckte det lät helgalet och skrattade när hon sa det, men visst funkar det!!

2008-08-10 @ 21:02:24
URL: http://magnussonarna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

Blogg kanske?:

Din kommentar:

Trackback

Läs om livet som Therese. En snart 21 årig mamma till Alexander 1½ år som nyligen fått diagnosen "ofrivilligt barnlös". Det betyder att jag inte kan få fler barn på egen hand pga att dom opererade bort båda äggledarna som var kraftigt inflammerade. Varje dag är en ständig påminnelse om detta, men jag kämpar mig vidare och kommer kämpa för min rätt då det var vården som felade så det gick så här långt. Här skrivs det dagligen om allt mellan himmel och jord om våran familj. Glöm inte att lämna en kommentar :)






Bloggkoll